den gamle vid havet

Farfar, rotsnubblare,fågelskådare,vedentusiast

Saturday, January 06, 2007

An der schönen blauen Donau

Bilderna från 1953
Apropos Nyårskonserten (se vikeningarna funderar 2 januari!):

1953 deltog jag i simtävlingar i Wien.Dessa ägde rum i Dianabad, en simhall byggd under 1800-talet se länk.

Badanläggningen var sammanbyggd med en Konsertsal , vid vårt besök delvis liggande i ruiner efter ett ryskt bombanfall 1945.
På en platta i väggen kunde man läsa:

I denna sal framfördes för första gången
An
der schönen blauen Donau.
15 Februari 1867

Det var bara 5 år efter handlingen i den berömda filmen, (Bästa film i Cannes 1949) , med Orson Welles som Harry Lime:
Filmen utspelar sig år 1948 i efterkrigstidens Wien i Österrike. Staden är fortfarande uppdelad i ockupationszoner av de fyra segrarmakterna USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjet. Stora delar av centrum av sönderbombat och svarta börs-handeln härskar.

Vi besökte även Café Mozart, stället där Anton Karas spelade sitt berömda Harry Lime theme på cittra
Pratern med sitt Riesenrad spelar en viktig roll i filmen:

In a famous scene, looking down upon the people beneath from his vantage point on top of the Riesenrad, the large Ferris wheel in the Prater amusement park, Lime compares them to dots. Back on the ground, he makes the now famous remark:

"In Italy, for thirty years under the Borgias, they had warfare, terror, murder, bloodshed — they produced Michelangelo, Leonardo da Vinci and the Renaissance. In Switzerland, they had brotherly love, five hundred years of democracy and peace, and what did that produce? The cuckoo clock."


Labels:

4 Comments:

At January 06, 2007 4:41 PM, Blogger Lotten Bergman said...

Jag vill ha fler bilder på den snygge simmaren!

 
At January 07, 2007 9:53 AM, Anonymous Anonymous said...

Vilken intressant lokal på den sista bilden. Är det en ölkällare?

 
At January 07, 2007 4:13 PM, Blogger den blyga said...

Es war ein Weinkeller!

 
At January 09, 2007 10:01 AM, Blogger Bosse Öhgren said...

De kunde göra film även i gamla tider. "Den tredje mannen" hör ju till klassikerna och är lika fängslande varje gång.

 

Post a Comment

<< Home